hannaisabelle.blogg.se

I lördags tog jag mitt andra malaria-piller. Jag tog det på kvällen, precis innan jag och Jens åkte och kollade på bio. Innan filmen så berättade jag för honom att det känndes som att jag hade någonting i halsen. Det var som att pillret inte ville åka ner riktigt och det var riktigt irriterande, men vi tänkte inte mer på det. Efter filmen visats ett tag blev det bara värre och värre och tillslut kändes det som att det faktiskt satt någonting i halsen som irriterade. Det började göra ont och blev riktigt obehagligt. Sedan började det göra ont i bröstet. Det var då inte så farligt, men när filmen slutade och vi gick hem till lägenheten fick jag hemska bröstsmärtor. Det var som ett tryck mot bröstkorgen och jag hade fortfarande ont i halsen. Sedan märkte jag hur min puls blev ojämn och hjärtat helt plötsligt kunde börja slå snabbare eller hårdare. Jag blev jätterädd och tänkte att det kanske kunde vara en av biverkningarna av pillrena, så jag gick in på internet och kollade och mycket riktigt var allt detta biverkningar som sker i fler än 1 av 1000 fall, men färre än 1 av hundra. Det stog även att man kunde känna oro, depression och sådana saker. Vid värre fall kunde man även bli självmordsbenägen, men riktigt så långt gick jag aldrig! Jag åkte hem till mamma och kramades lite, åkte hem och åt skorpor och efter jag äntligen somnat vaknade jag morgonen efter och mådde betydligt bättre. Nu mår jag helt bra igen, längtas verkligen (....) tills nästa gång jag ska ta pillret. NOT!
Men vad gör man inte för de små krabaterna? Nu är det bäst för lejonen att de är värda besväret!