Läkarbesök.

Idag har varit en lång dag. Drygt 40 grader och knappt någon skugga! (solbrännan börjar visa sig, men jag är fortfarande bara lite grisskär, snarare än röd). Vid frukost började mitt öga göra ont och det blev bara värre och värre. Vid lunch rann det tårar och det sved jättemycket i ögat. Efter kvällspasset (typ 18.20) tog Dennis (en jättesnäll kille som tar hand om volontärerna) mig till det lokala sjukhuset. Jag har tydligen fått någon allergisk reaktion. Vet inte av vad, det kan vara att jag haft något på händerna när jag kliat mig i ögat, kanske solkräm eller något smuts. Nu har jag iallafall fått en kräm jag ska smörja ögat med varje morgon och kväll. Men först måste jag koka vatten, låta det svalna, blanda i lite salt och badda på ögat. Gissa om jag är taggad på att kliva upp kl. 5 på morgonen för att göra denna rutin!? Efter vi varit på sjukhuset (snarare någon mottagning eller så) åkte vi med någon utav Dennis kompisar till Apoteket, ca. 10 minuter från staden. Mottagningen kostade 50 dollar (drygt 300 kronor), och krämen kostade 2 (typ 13 kronor!!). Sedan tog vi taxi hem. Dennis sa att det skulle bli mycket dyrare för mig som är vit att fixa taxi, så han sprang iväg och fixade det åt mig, haha! Alla här är så galet snälla. Dennis fick inte ens betalt för att följa med mig, men jag behövde ju någon så stackarn ställde upp!

När jag satt och väntade på en läkare var det en kille före mig. Han var kanske 4 år gammal, från USA. Han hade ramlat med huvudet först, rakt in i en dörrkarm, vilket resulterade i en panna full med stygn. Dörren var öppen och jag satt på en bänk så bra placerad att jag såg rakt in till den lille gråtande stackaren, och hans mamma, pappa och syster (såg också ut att vara ca. 4). När dom kom ut frågade pappan hur jag mådde (som sagt, alla är så trevliga!), och jag frågade om lilla killen. Jag sa "oh, you are such a brave boy!", och då kollade han på mig och sa kaxigt men gulligt "yeah!", som att det inte var någon nyhet direkt. Han höll även med mig när jag sa att han hade någonting att skryta om när han kommer hem till USA igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback